Det påminner om äventyr

Delar av min släkt på pappas sida härstammar från Danmark. Min farmor är född där och både min pappa och min faster känner en tillhörighet till Danmark som de har fört vidare till mig och min bror. Det förvaltas till exempel genom att vi gemensamt åker till Danmark åtminstone en gång om året, på sommaren.

Vi brukar hyra ett hus på Nordsjälland i en by på landet precis vid havet, det är ofta en av sommarens höjdpunkter. För jag älskar att vara i Danmark! Jag kan inte påstå att det känns som ett hemland på samma sätt som Sverige men det känns definitivt som mitt land på något sätt, som att jag hör hemma där också. Jag är en av väldigt få i min umgängeskrets som faktiskt förstår det danska språket. Det kommer sig inte bara av att vi brukar vara där rätt ofta, utan lika mycket genom att vi aktivt tar del av den danska kulturen. 

Vi bilar alltid ner till Danmark på sommaren och eftersom vi är rätt många tar vi alltid två bilar. Vi har gjort det så många gånger att det uppstått rutiner kring det. Jag brukar till exempel alltid åka med i min pappas bil. 

Det finns en dansk musiker som heter Poul Krebs. Pappa brukar jämföra honom med Ulf Lundell, jag skulle gärna lägga till Ulf Lundell korsat med Peter Lemarc, för det finns en snällhet hos Poul Krebs som definitivt inte finns hos Ulf Lundell. Han är en sådan där folklig musiker som alla kvinnor över fyrtio önskar att de var gifta med eftersom han verkar så gemytlig, som sjunger om kärleken och vardagslivet. 

Min pappa lyssnar på Poul Krebs. Jag tror att alla danska föräldrar lyssnar på Poul Krebs. Jag kan inte påstå att jag har växt upp med hans musik men jag och pappa brukar alltid spela hans skivor när vi kommit till den danska sidan av sundet på våra bilfärder, det är tradition. 

Jag tycker om Poul Krebs för att jag förknippar honom så starkt med min pappa och våra resor, det betyder mycket för mig. Vi har till och med sett honom live på Tivoli i Köpenhamn en gång för många år sedan. 

Poul har skrivit tre låtar som handlar om Johnny och Jennifer, två personer som träffas efter att ha brutit upp från sina tidigare liv. I två av låtarna sjunger han meningen Det minder lidt om eventyr, alltså Det påminner om äventyr. Det framkommer inte riktigt men det verkar vara namnet Jennifer han syftar på, att det är det som påminner om äventyr, men det spelar inte så stor roll. Jag tycker bara meningen är otroligt fin.

För jag ser mina och pappas bilresor, våra Danmarks-resor, som något som påminner om äventyr. Som barn var de definitivt det, jag minns allting som i ett spännande töcken. 

Jag tycker så mycket om meningen och alla associationer jag får av den att jag har tänkt tatuera in den på armen. Jag har länge tänkt att jag någon gång vill tatuera in en text och när jag lyssnade på låten tidigare i somras kändes den klockren och jag bestämde mig på stående fot. Den ska stå på danska, Det minder lidt om eventyr, för jag känner mig stolt och glad över att få känna att jag tillhör också det landet. Jag tänkte slå till snart efter sommaren.

Och hoppas att varje gång jag ser tatueringen på armen, ska jag påminnas om att livet nog är meningen att vara lite som ett äventyr.