torsdag 29 december 2016

Fattigfällan

Jag läser boken Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk. Jag vet att några i min bekantskapskrets som läst samma bok har mått fysiskt dåligt av den situation som huvudpersonen befinner sig i, hur tufft hennes liv är och hur lite hjälp hon får från samhället.
Själv blir jag mest irriterad.

Jag blir inte ett dugg irriterad på grund av att hon hamnat i den sits hon är, jag menar inte alls att hon ska "rycka upp sig" eller någon annan överflödig uppmaning som hon inte kan ta till sig eftersom hon faktiskt inte har råd.
Det finns dock tillräckligt många andra saker som stör mig, det första är bokens form. Jag tycker helt enkelt inte att det går att skriva en "faktabok" som nån slags roman. Fattigfällan är författad som en historia, berättad från förstaperson. I en roman går det naturligtvis att slänga ur sig meningar som "det är många i Sverige som lever under existensminimum" utan att precisera varken vad "många" eller "existensminimum" egentligen innebär, men i en fackbok funkar inte det. Eftersom det är så bokens upplägg är från början till slut, går den väldigt lätt att ifrågasätta. Ingenting presenteras som fakta, allting blir istället subjektiva tankar och repliker pastöriserade genom huvudkaraktären. Just det, protagonisten är för övrigt påhittad, men hon är baserad på verkliga fall.

Det är ju inte så att jag vill misstänkliggöra. Beatas, för så heter hon, huvudpersonen, kontakter med socialen är riktigt obehagliga och det är tydligt i hennes berättelse att bidragssystemet snarare är designat för att kontrollera medborgarna än att hjälpa dem. Jag misstror inte heller att problemet är större än vad gemene man förstår, att vi kan ta in att nyanlända är fattiga, att romerna är det, men inte att våra "helt vanliga" grannar eller bekanta är det.

Jag tjatar om det här med faktabok eftersom den står på Samhällsfrågehyllan på biblioteken och blev nominerad till Augustpriset i prisklass fackbok. Det finns dock ingenting i texten som styrker att den kommer med annat än personliga iakttagelser. Inga fotnoter, ingen synlig författare, inga siffror eller hänvisning till annan litteratur. Jag har helt enkelt svårt att förstå vad det rör sig om för bok.

Ämnet är naturligtvis relevant i alla fall, men det finns någonting som jag saknar mer än allt annat med den här boken. Och det är analys.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar